Momo eller Kampen om tiden, av Michel Ende, heter den bok som Bokslukarklubben läser till nästa träff, den 13 januari. Boken skrevs 1973. Varför ska man läsa en sån gammal bok kan man undra!
Men Momo är speciell, som det står på baksidan av det exemplar jag har hemma i bokhyllan:
Sven Lindqvist i DN: -Världens bästa bok! sa min elvaårige vän.-Varför det?-Läs en bit var som hällst, sa hon. Läs det här: ''Vad är en stjärnstund för något?'' Undrade Momo.
Jag håller med Lindqvists elvaårige vän om att man kan slå upp vilken del som hellst, läsa, och genast se att det är tänkvärda ord som står där. Det kanske låter som om man måste tänka förskräckligt mycket, när man läser den, eller att det blir överdrivet, typ som mitt "hatobjekt" Oscar Wilde, som har en bok som heter Doran Grays porträtt, åhh, vilken jobbig bok! Jag tror att den författaren bara är ute efter att bli omtalad, att få bli kändis, och egentligen inte har något nytt alls att komma med. Sån är inte Momo!
Vad handlar boken om då? Jo, Momo är en föräldralös flicka som bor i en stor stad någonstanns i Europa. Hon bor i ruinerna av en antik teater. Momo har många vänner som kommer och besöker henne. Framförallt för att hon kan konsten att lyssna. Det är inte så lätt som det låter, för att lyssna så krävs gott om tid, och tålamod. Och tid har Momo gott om. Men allt eftersom livet rullar på i staden så märker Momo att hennes vänner snart inte har någon tid för henne längre. Varför? Jo, de har råkat ut för de hemska gråa männen från Tidssparkassan, Tidstjuvarna!
De lurar i människorna att man kan spara tid, genom att sluta slösa tiden på att umgås med vänner och sånt onödigt! Men barnen i staden går inte att lura lika lätt som de vuxna, och speciellt inte Momo. Snart börjar hon ana oråd, och kampen mot tidstjuvarna har börjat!
Boken är spännande, och fullt av vackra stycken, som jag njuter av som en skål med godis som aldrig tar slut.
Mitt favvostycke är Tidsblommorna, det stycket slår jag upp och läser ibland. Det kan vara en tröst när jag är ledsen, eller en stund när jag bara vill njuta.
Jag hoppas att ni i Läseklubben också njuter av den här boken!
Vi ses på torsdag den 13:e!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar