Drakar - Onda monster, eller?

Jag har läst en hel del böcker där Drakar finns med. Ibland har de huvudrollen, ibland är de en av otaliga figurer i boken. Det verkar som om draker är litet vanligare i barnfantasy än i vuxenböckerna. Frågan är då, är draken oftast en ond figur, eller är den god?

Av de böcker jag har läst så överväger faktiskt de goda drakarna, du kanske trodde det skulle vara tvärtom? Att draken oftast är ett blodtörstigt monster. Jag räknar inte med småbarns- sagorna med onda drakar som fångar prinsessor och liknande.

Om man ska se någon slags mönster så verkar det som om drakarna blir godare ju längre upp i åldrarna man kommer. Bäst är de böcker där drakarna är precis som människor, både goda och onda.

Tam, Drakriddaren, samt Dalia Drakviskaren är två exempel på böcker där människor lyckats tämja drakarna och få dom att verka i sin tjänst. I ungdomsboken Hans majestäts drake är huvudpersonens kärlek till sin drake större än något annat, och draken är klokare än människor. Genren drak-fantasy blir ibland nästan lite som hästböcker, jag tycker det blir nästan för gulligt...

Myten om Drakar har alltid varit stor i Kina, och där var draken en symbol för kejsarens makt. Den hade sin egen vilja, och flög sin egen väg. Kanske är det det jag stör mig på i de böcker där drakarna tämjs. En annan klassisk ungdomsfantsy där det finns drakar är Ursula Le Guins Övärlden. Men här verkar drakarna vara symbolen för frihet, har inte hunnit läsa hela den serien, drakarna kommer tydligen in mer på slutet.

Drakar kan alltså ha egenskaper som Frihetslängtan, Godhet, Ondska, Girighet (samlar guld), och intelligens, de verkar vara ganska lika oss människor, tycker jag.

Några Bra Drakboktips:

Dalia, Drakviskaren (9-12 år)

Tanarog, Yxkämpen (7-11 år)

Hans majestäts drake (11 upp)

Bröderna Lejonhjärta (9-12 år)

Drakens bok (9-12 år)

Sagan om övärlden (ung-vuxen)

Tam, tiggarpojken (7-11 år)

Eragon (ung-vuxen)

Drakarna vaknar (9-12 år)


Sagan om drakens återkomst (vuxen)